Blandade dagar

Dagarna går, veckorna går. De enda två vännerna jag har kvar här i stan är på semester. Jag försöker skaffa nya, tvingar iväg mig själv på ett cs-möte. Det är en rätt konstig tillställning som kan innebära alltifrån en fullträff om man träffar en trevlig person som man kan bli vän med, eller en rätt segdragen kväll med timmar beståendes av att svara på exakt samma frågor, höra samma skämt; Suecia o Suiza? (Sverige eller Schweiz), leka diverse drinklekar och försöka undvik invites från tråkiga män om att gå ut dansa salsa.

Iallafall, jag går dit. Träffar en mexikan med en ukulele. Vi firar kinesiskt nyår den här kvällen (fråga mig inte varför) och alla får en såndär kinesisk liten kaka med ett budskap inuti, något som ska gälla för det nya året. På min står det; Nuevos romances de pasión aparecen en tu vida. Det ska komma romanser i mitt liv alltså. Mexikanen kollar runt och alla de andra har fått meddelanden som liknar varandra men jag är den enda som har fått detta romantiska meddelande. Det bådar ju gott.

Går på ytterligare ett cs-möte, ska möta upp en tjej som verkar schysst. Vi har precis kommit till baren när arrangören ropar; Nu ska vi spela bingooo, alla samlas i stora rummet! Jag frågar desperat min nyfunna vän om hon röker och hon; Är det en invite? och så skyndar vi oss ut på uteserveringen för att slippa spela bingo med de andra. Snart får sällskap av mexikanen och några till, jag dricker pisco sour för första gången sen jag kom hit, de är sjukt goda på den här baren. Det är happy hour och man kan köpa två drinkar för 45 kr.

Sen drar vi vidare till min favoritklubb. Som jag har saknat det här, att betala nästan ingenting för att gå och lyssna på bra chilensk pop/rock. När bandet har spelat klart står vi utanför och snackar sådär som man alltid gör här och de modigaste av killarna på stället (typ de yngre) vågar prata med en. Tjejen drar hem och mexikanen säger att han vill stanna så vi sätter oss vid en av alla de färgglada graffitimålade portarna och han pratar om månen, den är nästan full och om stjärnor bla bla, fast jag är full så det är fint. Sen åker vi hem var för sig.

Träffar mexikanen igen två dagar senare. Vi går till något rockställe med en massa rockkillar och jag tänker typ; varför är jag här med en 70-tals hippie? Mexikanen verkar tro att vi är på dejt nu och han pratar om stjärnor, och idag är jag ju inte full tyvärr och bara; Que? Orkar inte prata stjärnor.
Han är snäll men samtidigt rätt oskön och beter sig icke gentlemannamässig. Han tycker att jag är tråkig för att jag vill åka hem innan metron slutat gå och verkar inte bryr sig om hur jag ska ta mig hem när jag väljer att stanna kvar. Han pratar om att han stör sig på chilenska dricksen som kallas frivillig fastän den står med på notan. Han frågar kyparen om det och jag vill bara sjunka under jorden för att det är så pinsamt (det rör sig om typ 10 kr). Sen vill han betala sin del av notan med kort som man liksom inte gör här. Jag tror att både jag och kyparen tänker att jag borde sitta där med någon annan.

Kvällen avslutas med att jag tar en taxi, säger hastigt hej då till mexikanen utanför och taxichauffören säger; Var det den fulaste killen du kunde hitta här? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över den kommentaren, han är ju inte ful mexikanen men jag antar att chauffören syftar på att han ser mexikansk ut, och dessutom hippie med sina stora 70-tals glasögon, och inget av det anses väl fint här. Konstaterar att de är rätt frispråkiga här.